Dolle på läktaren när Gutebälgarna jubilerar!

Gamla gänget var åter samlat, och det svängde som tusan i början av mars när Gutebälgarna repeterade inför helgens jubileum. Bredvid gamle kapellmästaren Dolle Muthas stod Kalle Jacobsson, Tage Åstrand och flera av de som varit med från start.

Det lät storfint. Dolle Muthas såg fram mot firandet. Men när orkestern på söndag håller 25-årskonsert är Dolle Muthas inte med på scen. Han och Ulla-Britt har fått hedersplats på första raden.

Några dagar efter repetitionen drabbades Dolle Muthas av en propp. När han skulle iväg på banken gick högerbenet inte att lyfta. Och vad värre var - fingrarna lydde inte längre när han skulle spela dragspel.

Jag är på bättringsvägen. Dragspelet är framme varje dag, men än så länge håller jag mig till de enklare låtarna, som "Elvira Madigan" och "Lilla Vackra Anna", berättar Dolle som började spela dragspel 1941.

Men så återställd att han ställer sig på scen är Dolle Muthas inte, och det är långt kvar till "Karnevalen i Venedig".

MEN DET LÄR SVÄNGA fint på söndag ändå, för det var med de lite mer jazziga tongångarna som Gutebälgarna slog igenom med dunder och brak direkt vid starten 1974. "Johan på Snippen" i boogietakt angav tonen, och genast fick Gutebälgarna ett försprång till de andra stora dragspelsorkestrarna som ännu försiktigt smög omkring på de traditionella markerna.

Gutebälgarna bildades 1974, efter det att Dolle Muthas, Kalle Jakobsson och Tage Åstrand beslutat att "dammsuga" ön på dragspelare för att sätta ihop en stor orkester. Vid starten var man 24 stycken.

Efter en spelning i lokalradion fortsatte Gutebälgarna till Trosa, där man utanför det ordinarie programmet ändå lyckades göra succé vid Svenska Dragspelares riksförbunds stämma.

Under premiäråret var Gutebälgarna med sex gånger i TV och spelade inför storpublik på Gröna Lund i Stockholm.

Efter en sådan succéstart trängdes orkestern in i Radio Gotlands studio i maj 1975 för att spela in första skivan. "Lagergrens vals" och "Gökvalsen" blandades med "One note Samba, "Hey Baberiba" och "Just a Gigolo" på ett sätt som Dalapolisens spelmän, Stockholm Accordion Club och de andra dragspelsorkestrarna aldrig lyckades härma.

Men de försökte, påpekar Dolle.

Skivan pressades i 2000 exemplar, men man fick trycka dubbel upplaga innan efterfrågan var mättad.

UNDER TIO ÅRS TID var Gutebälgarna ett stående inslag på Gröna Lunds sommarrepertoar, men sitt publikrekord har Gutebälgarna från en spelning på Råsunda i augusti 1976. Stockholmsalliansen (Hammarby, Djurgården och AIK) mötte PSV Eindhoven inför 35000 åskådare, och till inramningen av matchen engagerades Gutebälgarna.

Varför det blev vi vet jag inte, men vi fick i alla fall ett brev från arrangörerna efteråt. De var väldigt nöjda, berättar Dolle Muthas.

Även i Almedalen var Gutebälgarna ett stående inslag under lång tid. En sommarkonsert varje år, och dessutom underhöll dragspelsgänget under politikerveckorna.

Succén höll i sig flera år, och 1978 var det dags att spela in uppföljaren, där Dolle & Kalle lanserades som frontfigurer. Receptet var samma som 1975, en blandad repertoar: Romins polska ur "Gotlandstoner" kunde höras ihop med "In the mood", Don´t get around much anymore".

De tonerna lockade Olle Lindh och Visby storband till ett samarbete. I april 1981 var Bernt Eklund klar med arrangemangen, och sammanlagt medverkade 36 musiker när de båda storbanden samlades för inspelning hos Regionmusiken.

UNDER BÖRJAN av 1980-talet började intresset för stora dragspelsorkestrar att dala. Några av medlemmarna i Gutebälgarna passade på att tacka för sig och orkestern krympte. Dolle Muthas fortsatte som kapellmästare fram till 1988, då nuvarande kapellmästaren Uno Nährström tog över.

Gutebälgarna är numera ett åttamannaband. Repertoaren är delvis en annan - de jazziga inslagen har fått ge plats för mer traditionell musik.

Per Leino